Veckan före advent börjar det pirra i mig och när adventsstjärnan är upphängde vill jag bara frossa i julsånger och pepparkakor och mysa med familjen hela långa vägen fram till det hägrande jullovet. Så blir det sällan. Jo, korta stunder för all del, men den intensiva vardagen finns där och tar över, särskilt i slutet av en termin, när allt ska sys ihop.
Så kvällen före julafton sjunker jag ner i soffan hemma hos familjen och har bara en önskan:
- GE MIG KNÄCK!
Foto kommer inom kort :)